Det vart av idag ändå, även fast jag inte trodde det. Och inte tyckte det så var det tydligen inte jag som bestämde. Men skärrad o nervös, vad har man och säga till om? Som tur var gick allting bra! Nålstick har stackarn i händerna, fötterna o ena armen.

Vi kom dit vid halv åtta, vart inkallad på barndagvården med en annan familj plus deras son William. Narkos kom och skulle "lyssna" på William.. Om man ska lyssna på någon som har svårt att andas och hosta då ber man inte bara barnet hosta och sen säga "vi kör" men så gör man tydligen. Han fick emblaplåster så han skulle bli bedövad när han skulle få infarten. Det vart våran tur och William fick alvedon och lugnande. Jag och Daniel fick oss ett gott skratt för han vart yr, lillprinsen. Låg och log och prata om allt möjligt.. "Ååh mamma jag har fått ett armband, det står mamma och William", så gick det en stund så sa han samma sak igen =) haha.

Sen fick han åka i sängen in till magnetröntgen och som tur var bestämde ortopeden att han skulle sövas med gas och behövde inte sätta någon nål förren han somnat, och att dom misslyckades märktes med tanke på alla stick dom har gjort. Men när dom sövde han brast det för mig iaf, jag känner verkligen för dom föräldrarna som får göra detta flera gånger. Han skruva på sig och dom höll fast han o fyfan jag är så glad att det är över! Det är TUR att han inte minns nånting från sövningen och säkert mycket lite från både före och efter!

Jag bad dom ringa mig INNAN han vaknade så jag kunde komma till uppvaket.. vad gör dom?? Ringer när han har vaknat. Så jag frågar dom om det är rättvist att låta en 3åring vakna ensam?? Vad får jag till svar? "Han är inte ensam, hehehehe han har ju oss!". MM för er känner han säkert. Det känns surt för jag sa till flera gånger att jag ville gå dit men "fick" inte. Men mamma satt med mig åtta timmar på uppvaket efter mitt snitt? Och jag är en vuxen människa. Hur som haver, han var lugn när jag kom. Fortfarande väldigt dåsig.

Vi satt en stund på uppvaket innan vi åkte tillbaka till dagvården, han vart pigg snabbt. När mommen kom o hälsa på vart han så paff så han höll på att ramla ur sängen, bokstavligt talat.

Nu ligger han och sover för natten, imorron ska vi på öron och kolla hörseln igen. Han ska göra något test som han inte orkade med sist =)

Min mage har sjunkt mer nu, svårt att tänka sig att den har suttit så högt upp förut :P Kanske bebis snart?=) Nej låt William få sitt gips så allt med han är klart innan!