Undra om den är här för att stanna? Man kan alltid hoppas!:)

Jag vet inte om jag ska fortsätta blogga överhuvudtaget, känns inte som det ger mig så mycket. Funderade ett tag på att sätta lösenord men det är heller inget att fundera på längre. Man tror man känner de personer man ger ut lösenordet till men det gör man inte, långt ifrån.

Man skall vara rädd om det man har för en dag har man förlorat de. Det är så sant som det är sagt men gör man det får man helt enkelt göra det bästa av situationen. Det sägs även att stängs en dörr så öppnas flera andra. Det kan jag tro är mycket möjligt men frågan är om man är villig till att titta in i dessa dörrar?

För 6 månaders sen visste jag vart jag skulle och hur jag skulle ta mig dit men nu vet jag inte ett skit. Jag har tappat bort mig själv på vägen och även tappat mycket annat värdefullt känns det som. Men som vi alla vet har vi ups and downs och idag är det en down dag, för att utrycka mig korrekt.

Jag vill ta upp skolan igen, försöker febrilt få tag på studievägledaren för att planera ngt. Gör jag inte klart skolan är jag inte ens hälften på väg mot mitt mål.

Ja vad ska man säga. Livet är då långt ifrån lätt och när man för en gångs skull lutar sig tillbaka och njuter av det får man en käftsmäll. Men med handen på hjärtat var detta den sista smällen jag kommer ta, sånt går att förhindra men inte alltid. Man vill så gärna lita på folk, varför? Vet inte.

Sånna här gånger kan jag sakna mina grabbar i Sthlm så in i h-vete mycket. Men 2 av dem kommer imornkväll och det händer alltid något tok med dem så då får jag tänka på annat, behövligt och skönt!